Dagens morgonpromenad gick jag och Doris själva medan Lasse var på möte med grannarna i vår huslänga. Eftersom djuret varit ensam ganska mycket de senaste dagarna så väntade jag med att åka till Dossyster tills Lasse kom hem igen.
När jag kom till Dossyster sov hon, så jag satte mig på en stol brevid. Efter några minuter slog hon upp ögonen och väste: "Kärleksmums. Jag drömde just om dina kärleksmums!" Jag började gråta och skratta på samma gång.
Hon var pigg och lite mindre svullen idag så vi tog en promenad i korridoren och avhandlade de senaste dagarna. När vi kom in i dagrummet fick hon syn på kaffeautomaten och ville ha varm choklad. Jag undrade om hon kunde tänka sig något mer. Hon ville ha glass i, som smälter...
Jag sa hej då till henne när hon sittandes på sängkanten åt/drack varm choklad med smält glass i. Behöver jag ens nämna hur bra det kändes. Det är inte hej då som i hej då. Imorgon ses vi igen.
När jag kom hem var Ma och Pa här för att fika och lämna Alva. Jag blev inspirerad av Dossyster och bjöd på chokladglass och kakor. Vi pratade lite om torsdagens tillställning och även de tycker att det var väldigt lyckat med en härlig stämning trots allt.
Till middag serverade jag rester, inte så roligt kanske men jag har så svårt att slänga mat och jag tycker faktiskt att många maträtter smakar bättre när man värmer upp dem igen.
Dagens måste: Hopp!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Hej Ulrika. Jag har läst färdigt boken idag. Den berör något så otroligt. Vad skönt att höra om ditt möte med Sabina. Jag hoppas och ber att det ska bli många återseenden mellan er.
Kram Mona
Hej Ulrica. Det var underbart att se dig i torsdags. Jag sträckläste boken och den berör mig så enormt. Jag tycker du är en fantastisk människa som mitt i allt ger alla andra så mycket positiv energi och delar med dig av allt. Jag tänker mycket på dig och beundrar dig, Lasse och barnen. Många kramar från mig till dig och de dina. Kram Benita
Härligt när man känner varandra så väl så att humorn finns där och båda vet vad man menar utan att behöva förklara:) Karin
Du verkar vara en helt fantastisk människa! Jag hoppas så att mirakel kan ske för er bägge!
Kramar från en av dina okända läsare! / Laila
Ibland går det alldeles för fort.
Sorry!
Naturligtvis menar jag med "er bägge" dig och Sabina. Ni är verkligen beundransvärda!
Hej Ulrica!
kul att läsa om ditt möte med sabina idag :)
undrar om inte "uppsalaprojektet" skulle kunna vara nåt för dej?
kram
/Ulrika
Din dossyster har tur som har dig som vän. :-)
Fick boken med posten i fredags.
Känns som man känner er lite eftersom jag följt era bloggar ett tag nu, men boken var verkligen rörande och vacker. Jag har precis hittat en liten knöl i högra bröst, så du lever min mardröm. Det känndes tyggt att logga in här på sidan efter läkarbesöket. Tack!
Lycka till med allt!! Katarina
Jag är en stor beundrare av ditt mod o styrka. Vill varmt rekommendera alla er bok. Den berörde mig verkligen.
Funderade du mkt kring återfall efter du var färdigbehandlad? Eller kände du dig botad och frisk?
Jag har återfallsångest, men det verkar inte vara standard med rutinundersökningar efteråt.
Kram A
Hej Ulrica!
Jag är en av Sabinas barndomsvänner sedan 25 år tillbaka och jag följer såklart Sabinas men även din kamp! Har aldrig skrivit här men läst många ggr o hört mkt om dig av Sabina såklart. Du verkar vara en jättegullig tjej och jag är glad att Sabina fått lära känna dig. Skönt att höra om igår att Sabina var lite piggare, om du åker dit snart igen så ge henne en kram från mig! Vill så gärna träffa henne men förstår att hon måste ta det lugnt. Men hälsa från mig o ha det nu så bra. Kram från Katja
Skicka en kommentar