Vi satt på verandan och läste, åt lunch, vilade och umgicks. Till middag åt vi lite extra lyxigt eftersom det var sista kvällen och mormor hade skickat ner ett påskkort med ett litet "bidrag" till något gott på påskbordet åt oss.Det enda molnet igår (och det var inte så litet!) var att det var på dagen sju år sedan som jag fick min bröstcancerdiagnos. Det är mycket jobbiga minnen och funderingar som kommer upp en sådan dag. Varför hände det mig? Hur kunde det bli så här? Varför blev jag sjuk igen?
Jag tänker också mycket på vad mina närmaste får utstå på grund av mig. All oro. All sorg. All rädsla. Jag vet att jag inte ska tänka så, men det ger mig dåligt samvete. För hade jag inte varit sjuk så hade de haft ett betydligt bättre liv. Jag vet att jag inte har valt att vara/bli sjuk, men nu är jag det och det är många som mår dåligt på grund av det.
Det är konstigt med den här sjukdomen (och andra sjukdomar också), det är en som bär på sjukdomen, men så många som blir drabbade.
8 kommentarer:
Jaaaa! Det är jättekonstigt att vi får såna sjukt sjukdomar, cancer o andra sjukdom. Jag fick diagnosen Diabetes för 3 mån sedan, som ja inte hade valt det heller! Jag blir sällan sjuk 1-2 gånger om året, ja har väldigt jättebra immunsförsvar, - autoimmuna sjukdom, Plötsligt får man diabetes typ1! Oavsett om man är frisk eller sjuk får man ändå grymma sjukdomar, ! Det är orättvist men vi måste försöka inse att vi ska leva så bra möjligt vi kan. Du och jag är LIKA! Du är inte ENSAM om det. Men det där bröstcancer är inte precis trevlig. KÄMPA & TÄNK POSITIV!! Jag finns på din sida. Många Kramar Fredrik.
Hej Ulrica..
Ett moln på himmelen ja.. Fy, förstår att känslor och minnen från den mörka dagen kommer tillbaka.. Skönt att veta att du har så fin familj och så stort stöd runt omkring dig..
Du är en kämpe, precis som Sabina var.. Forskningen går frammåt hela tiden och jag ber och hoppas att du ska få må bra och att du ska fixa det här..
Låter som ni alla har haft en härlig påskvecka tillsammans...
Kram ullis
Hej.Jag kan inte förstå(för jag har inte gått igenom det du gör),men jag kan försöka förstå hur du tänker när du sriver att dina nära skulle haft ett bättre liv om du inte hade blivit sjuk.
Jag tycker du verkar vara en så positiv och glad tjej,trots att du är sjuk,och allt kul du hittar på och fixar och pysslar hela tiden.
Du har alltid ett stort leende på alla bilder och utstrålar verkligen "Go" och "jävlaranamma".
Precis som Sabinas blogg,så är din blogg och allt du delar med dig av verkligen en anledning för många av oss här ute i cyberrymden att ta vara på varje liten stund vi har med nära och kära,i stället för att gnälla över småsaker. Visst gnäller jag ibland,men det går snabbt över när jag tänker på Dig,Sabina och Hanne. 3 Kvinnor som gjort/gör sånt starkt intryck på mig varje dag.
Önskar dig allt gott.
"You go girl"
//Catta
Hej, tittar in till dig från en annan blogg. Dina tankar som du skriver att så många blir drabbade är så sant och det gäller vilken sjukdom som helst. Jag fick min hjärtsjukdom för lite över ett år sedan, är nu hjärttransplanterad. Det mina nära och kära gått igenom med mig önskar man inte någon men de är skönt att man har vänner och släkt att dela tankar och känslor med då det är tungt.
Kram och lycka till
Ja visst är det så,men det är nog jobbigast för oss som är sjuka.Men det är ju jobbigt på olika sätt.Anhöriga kan mest bara titta på men den sjuke måste ju agera/delta i hela skiten på ett annat sätt.Men jag förstår vad du menar.Oron är större hos de anhöriga.
Men du verkar vara en lika positiv o stark person som Sabina var.
Det är en makalös styrka.
Njut i solen.Det har du verkligen förtjänt.jag ber för dig o hoppas att du blir den som överlever detta o besegrar denna skitsjukdom.
Kram Mette
Hej Ulrika,
förstår att mycket känslor kommer upp en sådan årsdag. Hoppas att ni har haft en underbar påsk på Öland, det låter så när man läser och ser bilderna.
Jag ska ha Rosas och Johannas familjer samt Melinda, Julia och Henry här på påskmiddag idag. Det kommer kännas stor tomhet att Sabina är inte med oss idag och lång tid framöver.
Kör försiktigt när ni åker hemåt..
Varma kramar Sirpa
Livet är verkligen ingen "lång lugn flod"... Varken du eller dina anhöriga har valt sjukomen...
Framför allt du har inte valt din situation.. Men dina anhöriga väljer dig! Du är vald av så många.. Ingen vill vara utan dig! Du är viktig och värdefull för många...
Även för oss.. Din läsare.. Du ger oss perspektiv på vår tillvaro.. Du ger oss styrka och mod att se hur livet kan levas, även om det är svårt... Och att problem aldrig kan bli större än vad man gör dem..
Lev i förvissningen om att allt det du ger dina nära & kära i positiv bemärkelse är större än det som är negativt..
Var rädd om dig Ulrika... Lev varje minut... Ta med känslorna i allt... Och förlita dig på att vi alla, familj, vänner, släkt, nära och kära önskar dig allt det bästa... För det är du värd!
Pok
Malladupuscharmigattselivetmedandraögonbralla
en dag i både glädjens och sorgens dag. fyllt med blandade känslor. önskar jag kunde göra dig frisk :( men tyvärr kan jag inte göra det även om jag önskar det. kämpa kämpa ulrica. jag vet att du klarar det. kram Amanda
Skicka en kommentar