Fotografering.

Jag gick och la mig lite tidigare igår och sov gott hela natten tills jag vaknade vid sex av att jag hade kramp i båda benen. Det gör så fruktansvärt ont och oron över att jag har hjärnmetastaser gjorde att jag inte kunde somna om utan väckte en något förvirrad Lasse som försökte trösta och klappa på mig så gott han kunde.

Han gick med Doris innan han åkte till jobbet och under tiden kunde jag sno ihop en omgång kärleksmums av Ölandsäggen vi tog med oss hem. Det är något speciellt att baka och laga mat med de äggen (framförallt när man knäcker ett och ut ramlar en halvfärdig kyckling!). Kakorna blir extra gula och maten får en ordentlig äggsmak, dessutom vet man vad hönorna fått för mat och att de haft det bra.

Efter lunch var jag en duktig flicka och tog mig en liten "powernap" för att orka med eftermiddagens händelse.

Idag var det nämligen dax för vår fotografering till utställningen.
Alva och jag blev hämtade med taxi för att hinna bli sminkade, iordninggjorda i håret och få på oss kläderna innan killarna kom. Fotografen hade frågat mig innan om jag hade några speciella önskemål angående klänningen och jag sa att den gärna fick vara romantisk med mycket rysch pysch. Men jag nämnde aldrig någon färg. Så gissa om jag blev positivt överraskad när hon visar mig den mest fantastiska LILA klänning med massor av tyg och rysch pysch jag någonsin sett!
Sminkösen gjorde mig fin och satte upp håret med små vita blommor, det såg nästan ut som om jag skulle gifta mig.




Jag tycker att det är så tråkigt att det var just nu, efter min kortisonbehandling, som fotograferingen var. Jag vet att jag normalt är kraftig/överviktig/mullig (ja, till och med frodig som författaren ville att det skulle stå i boken!) men det är så jag ser ut. Men när jag nu har svullnat upp så mycket på kort tid så har jag väldigt svårt att trivas med det jag ser i spegeln. Jag hoppas att det försvinner snart...

Jag tror att bilderna kommer att bli bra (fick se ett utkast som var helt ok!) och att det blir en väldigt stark och vacker utställning.
Jag återkommer med plats/datum/tid för vernissage för er som är intresserade och vill komma.

Ma och Pa tog hand om djuret när vi var borta. Men de kunde ändå inte hålla händerna borta från varken diskborsten, "vimmet", krattan eller kärleksmumsen...