Hon hade med sig en chokladtidning, en påse med exklusiv choklad och ett fint kort till mig. Jag blev alldeles rörd.
Vi pratade en stund över en kopp te och jag skrev en hälsning i hennes bok innan hon gick härifrån. Det känns bra men lite konstigt att jag bara genom det jag skriver påverkar folk så till den milda grad att de vill träffa mig och tacka.
Det ska bli spännande att se om det dyker upp några fler bloggläsare innan jag åker härifrån på torsdag... Förstod att någon redan varit här och letat. Crazy.
6 kommentarer:
Hej Ulrica,
Hoppas du kan koppla av och njuta i Mösseberg, förstår om det är svårt att vara borta från familjen. Vill bara skriva e
att den dagen vi träffas, och det hoppas jag att vi gör snart, så får du signera min bok också. :):)
KRAMEN från Elisabeth
Hej!
Inte alls konstigt.
Jag skulle oxå velat träffa dig och få min bok signerad.Boken är bara sååååååå bra och ni ger av er själva.Få människor är så starka.
Kram Mette
Tycker inte alls det är konstigt.. Det är lite många mil mellan oss, annars hade jag också gärna träffat dig.
kram från en bloggläsare du berör..
Hej! Jag läser här emellanåt men har inte kommenterat.
Vill bara säga att jag fick boken i present och precis har läst den.
En fantastisk bok om fantastiska kvinnor! Ni berör, engagerar och ger oss alla en tankeställare om livet. Så outsägligt ledsamt att Sabina och Hanne inte längre finns ibland oss.
Och du, vilken fin man och familj du har!
Stora kramar till dig!
Gabriella
"Bloggläsaren" var mycket nöjd med dig, tack för ett par trevliga timmar! Jag kan vittna om (till alla bloggläsare) att Ulrica är precis så trevlig, varm och rolig i verkligheten, som hon är i bloggen. Jag är glad att vi träffats, och hoppas att vi får tillfälle att ses igen. Till alla läsare: missa inte den vackra och viktiga fotoutställningen som Ulrica m. familj är med i framöver, jag tror bestämt att lite marknadsföring dyker upp här i bloggen vad det lider(?)
Stor kram från Anna i Falköping
Halloj Ulrika,
Jag förstår precis varför folk vill träffa dig. Så öppen, ödmjuk och varm person som du verkar vara (har bara träffat dig på bokminglet)så är det självklart att man vill prata bort en stund med dig. Har funderat på det här med möten.....Olika möten med olika folk, det tillför mycket i ens liv, om man kan öppna upp och fånga in olika signaler. Tror det stärker oss människor. Vi kan alla ge varandra olika saker, tankar, aha upplevelser, tröst, peppning, varm blick osv. Jag har sen jag blivit sjuk stannat upp och funderat på just detta.
Nu till Dig....Hoppas att du har en fin period på Mösseberg. Jag var där för 2 år sedan denna årstid, lite senare för syrenerna hade slagit ut i parken. Är kakorna till fikat lika killing goda som då???? a hand om dig.
Varm kram Maud i V-by
Skicka en kommentar