Juldagen.

Vi har gjort som man ska på juldagen, tog oss en rejäl sovmorgon (vi vaknade halv elva alla tre av att Alva ringde och väckte oss) och sedan har vi bara slappat.

På eftermiddagen åkte vi till kyrkogården där vår lilla Filur finns.
När hon togs bort från oss ville vi inte att vår lilla flicka bara skulle slängas bort i en soptunna, för oss betydde hon mer än så, utan vi ville att hon skulle kremeras och strös i en minneslund. Vi ville ha någonstans att gå och tänka på henne och tända ett ljus.

Det är konstigt att något som har tillhört mig och min kropp finns där, eller i alla fall askan efter henne.
Hon skulle ha varit här igår, med oss, och fått julklappar och smakat på julmaten.

Det är väldigt jobbigt att vara där och det är många tankar vi har att tampas med. Vi tänker att det hade varit bättre att hon aldrig blivit till, det hade varit lättare för oss nu. Samtidigt som de tretton veckor hon "fanns till" var de bästa och lyckligaste i vårt liv, med så många drömmar och planer.

Hon var så efterlängtad och älskad och är så saknad.