Det senaste dagarna har varit både bra och anus (som Fredrik & Filip skulle ha sagt). Vissa timmar mår jag jättebra och känner inte av magen alls, förutom att den är svullen. Medan vissa timmar är pest med en mage som smärtar.
Jag hasar mest omkring här hemma i mjukisbyxor (något annat är otänkbart på grund av magen) men har lyckats ta mig till Alvas utvecklingssamtal i skolan och till Outlet i Barkarby med Ma.
Jag har också börjat gå små rundor med djuret igen och det är mysigt. Det är härligt att se henne, lyckligt ovetandes om vad som händer hennes familj.
Idag har det börjat värka i huvudsvålen sådär som det gör innan håret lossnar men jag hoppas innerligt att värken beror på något annat. Jag vill verkligen inte bli flintskallig igen!
Under tiden jag ändå bara sitter här hemma så har jag börjat planera för en renovering av badrummet på övervåningen. Det ska jag väl ändå orka med.
I eftermiddag ska Softa upp på torra land igen. Det känns knappt som om det varit någon båtsäsong i år eftersom hon varit lite "krasslig" men det får vi ta igen nästa år.
Dagens måste: Hår!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Kära Ulrika!
Så härligt att läsa hur du helt sonika planerar för framtiden med både badrumsrenovering att det nästa sommar ska bli fler båttimmar. Hoppas att den objudna gästen känner detta som ett riktigt knytnävslag och bara precis förpassar sig till periferin så att du kan göra vad du vill med ditt liv.
Måste säga det igen att du är verkligen min idol! Jag gillar din humor skarpt och hade jag bott närmre dig så hade jag nog försökt att snylta mig till en träff med dig :-)
Många styrkekramar från Nettan, en trebarnsmamma i Svedala
Du är säkert lika vacker utan hår.
Hoppas du mår lite bättre....
Vilken skön inställning du har, du är en riktig förebild. Känner dig inte men jag gillar dig och ditt tänk otroligt mkt.
Hmm men du vet djur de är klokare än oss, de känner hur vi mår...kanske hon inte förstår allvaret men. skönt att ni får er promenader ihop igen, det behöver ni båda.
massa styrkekramar
Hej! Skönt att hör att du verkar vara lite på G igen:). Har verkligen blivit beroende av din blogg:). fast jag inte alls känner dig...Men ju mer man läser ju mer blir du ju att kännas som en bekant och då kan man ju inte sluta glutta in då och då:).Som jag skrivit tidigare, jag beundrar verkligen dig för att du verkar så stark...förstår ju naturligtvis att du inte har något val,att du måste orka leva med "skitsjukdomen"...Men jag är övertygad om att med din inställning och humor kommer du långt! Kram. /Marie
Hej Ulrica!
Det känns som om att jag känner dig, vilket jag naturligtvis inte gör, eftersom vi inte har träffats och umgåtts, haha. Men din blogg är så målande, och du är så stark som orkar dela med dig av ditt liv. Jag beundrar dig!
Kramar från
/Anne
hej!
man får tänka som så att hår bara är döda celler som liksom läggs på rad:-) det finns snygga sjalar och dylikt, huvudsaken är att du klarar dej igenom det här, och det tror jag faktiskt att du gör. Din blogg började jag ju följa i samband med Sabina, och du har sån fin inställning och jag älskar det vardagliga samtidigt som man förstår mellan raderna hur tufft du har det.
Håller alla tummar och tår jag har för att det ska bli bra för dej!
kramar anna
Säger som många andra här idag, du är en förebild vad gäller din positiva inställning till allt!
Och du, skulle du tappa håret så växer det ut igen! :-)
Många kramar från Jeanette
Måste bara instämma med alla andra kommentarer: Du verkar var en superskön människa, önskar dig allt gott!!
Jag tänker ofta på dig och hoppas verkligen att du snart blir bättre.Du skall veta att du är en sann förebild.Det borde finnas många fler sådana människor som du och Sabina.Synd bara att man måste gå igenom ett helvete för att komma till "insikt".Har egen erfarenhet.Det var det bästa med min cancer.Jag lärde mig att värdera det lilla i livet bl.a.Det kanske låter konstigt att jag säger att jag aldrig skulle velat vara utan min cancer.Men det var ett högt pris jag fick betala.
Fast jag tor att du förstår vad jag menar.
God bättring.
Kram från Mette
Skicka en kommentar