Det här är Cesar. Släktens senaste djurtillskott och hur gullig som helst. Han är den första katt jag någonsin sett som kan hämta bollar i munnen på befallning. Det är bara hoppas att han växer i sina öron och bakben för de var alldeles för stora/långa för den övriga kroppen...Efter knappt fyra timmar på tåget så är jag nu inackorderad på ett härligt dubbelrum sedan igår. Det är en vidunderlig utsikt över Falköping och några höga berg från balkongen. Trots att jag under helgen inte ville åka hit så känns det riktigt bra att vara här nu. Jag ska ta vara på det som erbjuds mig och jag ser fram emot fredagen när min älskade Lasse kommer hit.
Magontet har lyst med sin frånvaro och kan fortsätta med det tycker jag.
Idag hurrar jag för Doris, vårt lilla djur, som firar sin andra födelsedag hos Morsan och Farsan. Hurra hurra hurra hurra!
Tack alla ni som är med och kämpar tillsammans med mig, i kommentarsfältet, per mail, per sms och i riktiga livet. Allt blir lite lättare med vetskapen om att ni finns. Tack!
20 kommentarer:
Kan bara instämma i att magontet ska hålla sig så långt borta det bara går. Varma kramar till dig och familjen och jag hoppas att du får sköna dagar på Mösseberg.
Jag önskar dig också en härlig vistelse och hoppas att du kan njuta av veckan. Skönt med några dagar själv och att ni sen får mysa tillsammans. Varma hälsningar, Maria
Hoppas att Du får en härlig avkoppling ,och att Du slipper Din magont.Ibland kan en vistelse bli hur bra som helst,fast det kan kännas lite motigt att åka från sin familj.Hoppas att Du får sköna dagar.
Hej Ulrica.
Härligt att du åkte iväg, trots sista vändan med besked....
Njut nu och försök pyssla om dig så gott det går.
Kram Tina
Hej Ulrika
Följer din blogg som ger så mycket och är så välskriven. Jag har sett skitsjukdomen på nära håll och sett den VÄNDA!!
Det går många tankar till dig från när och fjärran. Mina kommer den närmaste tiden att komma från andra sidan jordklotet men trots det avståndet kan jag lova dig att jag kollar hur du har det.
Varma hälsningar
M
Skickar Grattis hälsningar till "djuret", på födelsedagen!
Vill så klart också sända styrke kramar till dig, hoppas du får en bra vecka (och att tiden går "lagom" fort tills mannen kommer!) och att det mag-onda håller sig väck!
Anki i Höganäs
Här i Linköping håller vi alla tummar för att Du skall få en bra medicin så Du får må bra igen.
Njut ordentligt den här veckan och ha det så skönt.
Härligt att magontet har gett med sig.
Kram JoB
Sköt om dig och ha det så bra denna vecka på Mösseberg. /Åsa
Det ska du veta att vi finns, och tänker på dig och vill dig allt gott trots att vi inte känner dig. Visst är det märkligt? Många kramar från en bloggläsare i Bromma
Grattis till Doris! Skönt att magontet håller sig borta! Det kan de fortsätta med tycker jag, hoppas du kan koppla av och få en härlig vistelse på mösseberg! Tack själv för att du delar med dig! Kramar Milla
Du är en förebild för andra. När vi gnäller över saker helt utan värde ja då bakar du bullar (dubbel sats eller?)Hopas du får fina dagar där du är.
Önskar att jag hade kunnat vara med dig på Mösseberg nu men kom som sagt hem från USA igår. Jag har också hugg i magen men ska inte röntgas förrens i slutet av september... av att vänta kan man också få magont. Senast så hade levern blivit bättre men skellettet sämre. Vill verkligen träffas när du kommer hem från Mösseberg, tror vi har ganska mycket att tala om faktiskt. PS. Blev nominerad som en av fem finalister till Årets Mama men då jag var bortrest i onsdags när fotografering skulle ske så har de tagit in en reserv. (Läs mer på min blogg) Trots allt så är jag varm i hjärtat fast jag missade detta spektakel. Nattikramen
Ha en skön och avkopplande tid i Falköping. Det är vackert där. Hoppas du slipper ha ont. Njut och mys en massa. Följer din blogg och önskar av hela mitt hjärta att du får vara med din familj länge till.
Kram Angelica
Önskar dig en vilsam vistelse på vackra Mösseberg. Kram från Vinsta
Skönt att magonetet är borta.
Låter endå härligt att få komma bort lite från vardagen, hoppas du får det riktigt skönt!
Jag vill bara ge dig en lång varm kram. Jag kan inte fullt ut föreställa mig vad du går igenom både känslomässigt men också fysiskt. Jag känner så med dig/ er.
Mina allra varmaste medkännande kramar. <3
Marie Lundqvist
Hej!
Har följt din blogg länge och väl nu, men inte skrivit något tidigare:). Måste få säga att jag beundrar dig verkligen för din styrka och ditt sätt att leva med sjukdomen.Hoppas nu att du får nya mediciner som gör att du får må bra länge,länge..till!
Ha det så skönt på Mösseberg!
Kramar / Marie
Vill bara önska dig en skön vecka. Vad det gäller tillväxten av katten är det väl som med tonårs pojkar, det tar ett tag innan de växt i fötterna. Stora styrkekramar från Varberg.
Åh, Ulrika - sicken sur pralin att få ? Jag som bara önskade dig mörka, fina passionspraliner. Jag skickar en stor varm solig styrkekram och hoppas din tid på Mösseberg blir toppen.
Åh, vilken gullig liten misse! Han är så lik min Morris, han kan också apportera! Ha det så skönt på Mösseberg!
Skicka en kommentar