måndag 28 september 2009

Lunch.

Jajamän, Adam var ute och rände i lördagskväll också.
Men han ringde hela tiden för att tala om var de var någonstans. Vad gullig han är!
Klockan tio åkte Lasse och jag och hämtade honom vid skolan där de "hängt" de sista timmarna.
Helgen har annars passerat smärtfritt förbi.
Både Adam och Alva har haft diverse fotbollsevenemang som vi har lämnat dem till och hämtat dem från.
Vi var på Plantagen i Barkarby för att köpa Brokspirea som vi ska plantera där vi höjt upp tomten med byggtimret. När vi ändå var där så tänkte vi passa på att äta lunch på Wayne's Coffee. Det blev den dyraste lunch jag någonsin köpt/ätit, 393 kronor! För mig, Lasse och Alva. Hutlöst! Jag vet inte om jag är snål eller ekonomisk men jag tyckte det var på tok för dyrt. Det smakar inte att äta när det är så dyrt.
Lasse har varit så duktig och grävt på tomten och fått träramen till trallen på plats trots att han haft ont i axeln.
Vi har sett en söt råtta springa omkring på vår tomt men vi tänker inte säga något till grannarna få då ger de den råttgift...

6 kommentarer:

Anonym sa...

den är lagom söt när den kommer in i huset och man hör hur den gnager i väggarna på natten, fy för råttor,men man får ej lägga ut råttgift utomhus,då kan ju andra djur få det i sig

Ann-Britt sa...

Gullig han är sonen, Ulrika! Han förstår väl att mamma är orolig, kan jag tro.
Jag hör till dem som läser din blogg varje dag, men är skitdålig på och kommentera. Tyvärr!
Hur är det med magen? Har det gett med sig?
Kram
Ann-Britt på öa

Sus sa...

Hej Ulrica!
Jag läser din blog varje dag,är en sån där smygare*S*
Tänkte ge mig tillkänna nu.
Gulligt av din son...
Mina barn gör oxå det,då de vet vilken hönsmamma jag är...
Kram från Susanne

Malin sa...

Hej Ulrica, jag heter malin och är 17 .. min mamma dog i bröstcancer när jag var nio. min pappa är alltså ensam med mig och mina två brorsor sedan 8 år tillbaka ..
precis läst boken om er och verkligen glad att man kan få kontakt med iaf en av er. tycker ert medverkande i boken är stort och man förstår en del av hur mamma kasnke kände det. tack ! / malin växjö

Amlon sa...

Vilken rar son som förstår mamma! Jag förstår din känslor allt för väl. Är en riktig hönsmamma, men jag har lärt mej att vara det i smyg. ;)

Kram till dej!

Ps: En råtta kan väl _aldrig_ vara söt! ;)

Anonym sa...

130 spänn för en lunch är väl inte hutlöst???? ganska normalt tycker jag. Om man inte äter på mcdonalds.