Idag fick jag min första vaccination. Ma körde mig till Radiumhemmet, väntade utanför tillsammans med Doris och körde mig sedan hem igen. Eller inte riktigt ända hem, jag och djuret hoppade av lite innan och fick oss på så sätt en promenad.
Jag blir vansinnigt trött av medicinen. Det känns som om jag skulle kunna stå och somna. Så varje dag måste inkludera minst två timmars snarkande i soffan med kudde, filt och djur. Det värsta är att jag blir så "seg" efteråt.
Så för att piggna till lite idag gick jag och Doris till Lasses jobb för att överraska honom genom att sitta och vänta i bilen när han slutade jobbet.
Ikväll ska vi sitta inne och kura, lyssna på regnet som smattrar mot rutorna, kanske tända en brasa, se böndernas fortsatta jakt på en fru och äta äppelpajen vi fick av Ma.
Bara vara tacksamma över att vi har ett varmt fint hem, mat på bordet och varandra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jobbigt att vara trött hela tiden men så är det nog för många med den här årstiden.Själv skulle jag sova dag som natt?!Man ska verkligen vara tacksam för all tid man får med sina nära och kära.Mys i mörkret:)/M
Tänker på dig och familjen, hoppas att ni hade en mysig kväll igår:-). Du inspirerar mig till att känna ännu större tacksamhet över det jag har!
kramar Åsa
du är verkligen stark och tapper ulrica. din positiva anda smittar verkligen av sig. önskar er en jätte fin helg tillsammans :) Kramar
Skicka en kommentar