Klen.

Jag är klen. Riktigt klen.
Min förkylning har bara blivit värre och värre i stället för tvärtom. Jag sover dåligt på nätterna, har ont i halsen, ena örat och kan inte andas för att snor bestämt sig för att samlas i bihålorna med omnejd.
Imorse fick jag inte upp ögonen när Lasse skulle säga hej då och gå till jobbet, utan jag låg i sängen och kände mig som Stevie Wonder.
När jag lite senare tog mig upp och försökte öppna ögonen var det som ett draperi av gul/grön smet mellan de undre och övre ögonfransarna. Det var droppen!

På vårdcentralen fick jag penicillin och slemhinneavsvällande utskrivet. Hoppas nu att det börjar att verka fort för jag vill må bra på söndag.

Men just nu mår jag pest. Sitter bara hopkrupen i soffan och orkar ingenting, jag som har så mycket att göra. Packa, växla pengar och köpa present till Alva (som fyller år på Teneriffa).

En uppmuntrande fräckis från Bert kanske?

Mannen läser en bok i sängen med frun liggandes bredvid. Han börjar ta henne på musen.
- Åh, vill du ha sex? undrar hon.
- Nej nej, jag vill bara blöta fingret så jag kan vända sida...