Vi har varit så fixiga de senaste dagarna och fått mycket vi haft hängande över oss gjort. Inga större projekt utan mer småsaker som att få undan utemöblerna, tvätta och hänga undan sommarkläderna som hängt kvar under alla tjocka kläder, åkt till återvinningsstationen med otympligt skräp och handlat både åt oss och åt Lasses mamma.
Jag håller på att avgränsa en del av tomten där jag planterat lupiner. Till det behövs lite större stenar i olika former och färger. När vi grävt för altanen hittade vi en del och vi hade också några sedan tidigare från Öland men nu är de slut och jag behöver fler. Så när vi ändå var på återvinningsstationen passade jag på att smyga runt bland sektionen fyllnadsmassa där folk slänger jord, grus, kakel och STENAR.
Jag hann tänka mycket innan det låg fyra bra stenar i vår baklucka. Får man ta stenar härifrån som någon annan slängt? Jag vet att man inte får ta någonting ur containrarna som någon slängt. Vad är straffet om man åker fast? Tänk om det är någon bloggläsare/bokläsare som ser mig nu? Jag vill ju ändå upprätthålla ett ganska anständigt rykte trots att jag rotar på soptippen.
Jag brukar ofta fundera på om någon jag möter vet vem jag är. Kanske har läst boken. Eller ätit av min chokladask. Eller läst någon tidningsartikel. Jag trodde inte att varken boken eller bloggen skulle bli så "stort" men nu blev det så. Ni är en del som vet vem jag är och jag har inte en aning om vilka ni är. Det är konstigt.
Egentligen hade vi tänkt att hitta på något "lite extra" de här dagarna. Kanske åka och hälsa på någon och stanna någon natt eller ta in på hotell i någon stad i närheten och bara mysa. Men jag känner mig svag, illamående och inte på G dessutom har vi ju lilla Mysko att ta hänsyn till.
Nu ska jag smaska i mig kladdkaka under tiden Rosa Bandet-galan är på TV.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
21 kommentarer:
Sitter vid datorn i stället just nu. Orkar inte se rosa bandet galan. Tänker på dig!
Nattikramen,
Elisabeth
Härlig du är, klart du ska ta slängda stenar. Fint att du är något bättre så du orkar skriva.
Hej, jag tycker det är underbart att du tar de där stenarna. Om någon har invändningar kan du ju säga att "den som är utan skuld kan kasta den första stenen..." ha ha ;) skämt åsido. Du skrev att många känner dig men du känner inte dem. Tja jag är en av dem som kollar din blogg ibland OCH har läst boken. Jag är också drabbad men har haft tur och har ingen spridning. Kämpa på tjejen!Jag tänker på dig! Titeln på boken är så sann - Livet kan inte vänta!
Kram Ansi
Ser jag någon plocka stenar nästa gång jag är där så ska jag busvissla:)
Då vet du att det är en bloggläsare från Vinsta.
KRAM
Hej och tack för en fin blogg!
Du verkar vara en fantastisk människa och jag önskar dig all lycka i världen!
Kram en läsare
Vill önska dig en fin helg Ulrica.
tänk Kärlek ♥ (som du brukar skriva)
KRAM från Carola
Stor, varm kram till dig. Önskar dig och de dina en fin Allahelgonahelg!
Väldigt skönt att "känna" så här från dataskärmen att energin är på väg tillbaka (:
Önskar dig allt gott tillsammans med din familj.
Varma hälsningar Maria
Hej! Jo jag är inne här och läser och skänker dig varma tankar tillsammans med styrkekramar. Just för tillfället har jag låst min blogg men jag ska snart öppna den, eller så skickar jag e-post till dig om du vill veta vem jag är? Ha en underbar höstdag följt av en skön helg. Kram
Min erfarenhet av tippar är att, stenar är helt ok. att ta.
Är jag osäker, frågar jag om jag ser personal.
Visst är det knepigt, när man tänker på att man inte vet, vem man möter ute.
Som med galan, en del har jag läst/skrivit i deras bloggar och nu fick jag en röst till bilden.
Mycket känslosamt.
Hängig och nere ja, det är egentligen inte så konstigt.
Årstiden är mörk och du har mycket att tänka på.
Så man får försöka hitta ljuspunkter i det lilla.
Ha en bra helg och massor av kramar till dej.
Tänker ofta på dej.
Eva B
Det kan väl inte vara olagligt att ta stenar...så fortsätt du med det. Fast jag undrar vad de tänkte de som såg dig göra det. Det är nog inte sååå vanligt att vilja släpa hem några ton *L*
Hej Ulrica
Det är skönt att höra att tiden som "höstnougat" verkar vara över.Jag är en trogen nallare ur din chokladask och har följt dig ett tag nu.Jag känner inte dig och du känner inte mig men ändå så följer jag ditt liv med alla dess vedermödor och jag tycker att du är modig som delar med dig av ditt liv och din vardag.
Psst... Jag har också smugit ner något från återvinningen....
I våras besökte jag den fina utställningen som var i Storkyrkan i Stockholm.Den berörde mig mycket och det var otroligt fina foton.Bilden på dig och din familj var väldigt vacker och jag tänkte lite särskilt på både dig och Sabina när jag stod där eftersom jag följde hennes blogg också.
Önskar dig en fin och mysig Allhelgonahelg.
Varma hälsningar / Suzanne
Skönt att du är tillbaka med humör i dina inlägg för det tolkar jag att du mår något bättre.
Önskar dig och Lasse en lugn och fridfull allhelgonahelg!
Varma kramar Sirpa
Du får alla stenar i världen av mig plus en riktigt blöt älskande Puss !
Kram Lotha
Hej Ulrica! Under denna vecka har jag och min bror suttit vid vår far på okologavdelningen och vakat över honom. Vi har alltid funnits vid hans sida. Jag fann boken om dig, Hanne och Sabine på avdelningen. Både jag och min bror sträckläste den underbara boken om er. I en situation som denna känner man sig ensam, Men inte efter att ha läst er bok. Vi vet att det finns flera i vår situation. Både som anhörig och även att pappa inte är ensam med denna fruktansvärda sjukdom. Vår mamma fick bröstcancer för 9 år sedan. Den upptäcktes i tid och hon behövde bara genomgå två operationer. Men min far fick sopttkörtelcancer i början på året. Han har genomgått en stor operation i ansiktet, där en stor del av underkäken plockades bort. Han fick en halvsides ansiktsförlamning och har sedan dess ätit sondmat. I somras genomgick han strålning, men i slutet på behandlingen upptäcktes 5metastaser. Under de senaste 2 månaderna har han fått cellgift 3 gånger (2 olika) men utan resultat. I torsdagskväll kl.23.10, 1 timme innan han skulle fyllt 66
år, gick han bort pga av en stor blödning på tumören. Min bror satt med honom, men jag var hemma och skulle få en natts sömn eftersom jag vakat hela natten innan. Men jag fick ett samtal om att jag behövde komma in. Många tankar hann passera. Men när jag kom till avdelningen mötte nattsköterskan min och meddelande att min älskade pappa hade somnat in för 10 minuter sedan. Nu har himlen fått en ängel till. En stor kram till dig från mig och min bror. Ta hand om dig. Mvh Lotta
Kan inte tänka mig att sten skulle vara olagligt att ta....Synd att du inte känner dig helt ok. Hoppas du mår bättre snart så du orkar göra lite roliga saker. Många kramar Milla
Till Lotta som skrivit ovan: Beklagar sorgen...kram
Tassar in och nallar en bit choklad.
Hoppas du mår ok och har det bra med dina stenar.
Tror det kommer att bli så fint så när det är klart.
Kramar i massor
Eva B
Skickar kramar från norr
Din sida har berört mig
Kram
Jag förstår hur du tänker. VI "känner" dig men du "känner" inte oss. Följer din blogg och blev ledsen när Lasse skrev om till tillstånd. Blev därefter glad när jag såg hur många kommentarer du fick och att du på gång igen. Så nog är vi många som bryr oss. Det är väl det som är det fina i bloggvärlden och kanske är det så att du kan bli lite kändis på soptippen Gratis stenar till dig. Ha en bra kväll. Kram
tänker på dig. hoppas ni haft en fin helg. Kramar!
Tänker på dej/er! Hoppas allt är bra! *styrke kramar från Åland*
Skicka en kommentar