tisdag 27 oktober 2009

Fru Lila.

Efter en skön sovmorgon åt vi frukost och åkte sedan och lämnade lite saker till barnen som de glömde här hemma igår när de åkte till sin pappa.
På vägen hem stannade vi till vid en byggmarknad. Lasse gick in och handlade och jag och Mysko (det senaste namnet på vårt djur) gick en promenad hemåt.
Lasse hade redan hunnit hem och var i full färd med att bära runt stenplattor när vi kom travandes.
Jag har ont i mitt bröstben (en metastas) och det gör ondare när jag bär så jag räfsade löv istället. Lite surt eftersom vi tog ner vår ek förra våren så nu är alla löv som faller ner på vår tomt från grannens ek. Men det blev fint när det var klart.

Lasse är så duktig. När alla stenplattor var på rätt sida av huset så la han dem på avsedd plats på ena sidan av ytterdörren och byggde sedan en ram av överblivet byggtimmer runt rhododendron som redan växte där. Allt medan jag och Mysko låg i soffan och vilade. Jag kikade ut lite senare och det var så snyggt.

Igår fick jag en avi om ett stort brev. Det var från journalisten som skrev artikeln i M-magasin i våras. Den handlade om fotoutställningen som vi var med i och jag berättade hur det kändes, varför jag ställde upp och hur glad jag var att klänningen jag skulle ha på mig var lila eftersom jag "är" lila.
Ett par veckor efter intervjun fick jag ett brev av henne med några M-magasin, smycken och en scarf. Hon hade letat efter någonting lila men inte hittat något, förrän nu...
För i brevet jag fick igår som var adresserat till Fru Lila fanns en lila väska med matchande lila handskar.
Jag blev så glad. Och rörd.

Att ni alla, för mig okända chokladätare, bryr sig om mig och mitt öde det berör mig ska ni veta. Jag är ju bara en vanlig tjej som vem som helst. Som vill att mina barn ska veta vem, hur och varför jag var som jag var om det värsta skulle hända innan de själva hinner se det.
Så tack än en gång för att ni vill njuta av chokladen med mig.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Go on Ulrika.....
Är så imponerad av att trots "skiten" du har gläds du och är delaktig i vardagen. I stort o smått!
Vi levde i vakum 6 v i augusti /september inför ett ev mycket dåligt besked.....
Livet stannade upp....och vi blev väldigt själviska o levde i vår bubbla.
Många tankar!

Anonym sa...

Godkväll Fru Lila. Vi har nyss köpt en bladblås på Jula. Såg nu att de sänkt priset. Min man tycker det var riktigt roligt. Själv kan jag inte kratta längre.
Härligt att du lever och finns i vardagen. Det är här och nu livet är.
Många kramar från Vinsta

Anonym sa...

God kväll på soffan.
Skönt att höra att du mår ok. och kan gå på djurprommis.
Konstigt det där med höstlöv, dom lägger sig alltid i fel trädgård.

Men vad gör lite löv, dom kan ju dölja en kal fläck ett tag om inte annat.

Ha en bra kväll och försiktiga kramar översändes...
Eva B

Malin sa...

har aldrig fattat varför löven måste bort heller ? tycker det är skönt att bädda in gräsmattan i en mylladoftande pläd inför den kalla vintern ! :-)

Opererar man inte bort några metastaser ? - om de gör ont dessutom..

Hoppas på en bild på de Lila presenterna !!

Nosgos till Mysko från alla våra fyrbeningar här och styrkekramar till er andra !

//Malin

Birthe sa...

Ett ödmjukt TACK för att vi får njuta av pralinerna tillsammans med dig!! För du bjuder inte bara på söta, ljusa chokladbitar utan även de bittra, mörka. Du släpper in oss helt okända och delar med dig öppet av det som ingen vill drabbas av.

Jag tycker så mycket om dig Ulrica, du är en fantastisk tjej! Jag önskar det bästa som finns att få för dig och din familj.

Massor av kramar!

Anonym sa...

Jag tänker på dig och imponeras av ditt tankesätt trots din situation

Anonym sa...

Tack för att du delar chokladen med oss!

Kram Cilla

Ulla sa...

Jag har följt dig till och från i din kamp och det som slår mig är att hopp verkligen verkar vara det som allra sist lämnar en människa. Vad vore vi människor utan hopp?

Anonym sa...

Tänk vilka underbara människor du kommer att träffa i Nagijala.
Jag har en hel hög som redan är där, ibland längtar jag efter att få komma dit. Men resan dit borde inte vara så tuff. Jag tänker på er varje dag.

Emmi sa...

Hej Ulrica. Jag läste precis just ut boken "Livet kan inte vänta". Jag blev så berörd och så många tårar har runnit på mina kinder dom senaste dagarna (och gör det än) sen jag började läsa boken.

Jag är så imponerad av ditt mod och din styrka att orka fortsätta skriva trots att du mist dina boksystrar och kämpar på med ditt liv.
Jag är grymt beundrad av dig. Fortsätt hålla humöret uppe även om sjukdomen jobbar emot dig, vi är många som hejjar på dig.
Många styrkekramar, Emelie.

Nikki sa...

Tack underbara människa för att VI får njuta av din chokladask! Hoppas på att få följa dig här länge länge jätte jättelänge!

Anonym sa...

så fint och glatt du skriver ulrica. känns skönt o läsa att du mår bra trots skiten som härjar i din kropp. ha en fin vecka. Kramar

Anonym sa...

Massa kramar till dig! Hoppas du kommer känna dig bättre snart.

/En anonym bloggläsare :-)

Anonym sa...

Hoppas att du känner dig bättre idag.
Bladblås är en fin uppfinning ;)

Tack för ytterligare en fin chokladbit. :)

Kram Gabriella i skåne

Anonym sa...

Tack Ulrica för att du delar med dig av dig själv på ett så öppet och vart sätt. Tänker ofta på dig och hoppas och önskar att du ska bli piggare och framförallt frisk! Kram från en av dina läsare

Millaz sa...

Hejsan! Såklart man vill njuta av chokladen! =) Mysigt med en sovmorgon...Tur du har en händig man! Kramar Milla