Mina biverkningar tilltar, nu har jag utslag/finnar i hela ansiktet, små blåsor i munnen (som gör att all mat smakar konstigt eller inget alls) och jag är ohyggligt trött. Efter Doris promenad i morse har jag först suttit i soffan för att sedan lägga mig ner och det tog inte lång stund innan jag sov. Hoppas att det är sviterna efter min "Andhämtningsvecka" som var allt annat än andhämtning.
Flera timmar senare blev jag väckt av telefonen. Det var vår högst personliga bankman (kvinna) som ville prata ränta... Skönt att hon sköter det där åt oss så man slipper att tänka på det också.
Jag har inte tid med att vara trött för i kväll kommer boksyster med sambo hit och då vill jag ju visa upp ett hem som är någotsånär. Min tanke var att hinna dammsuga, torka av/damma lite och snygga till lite i största allmänhet i dag. Men nu får jag ta upp de största dammråttorna med handen, hoppas att det har blivit tillräckligt mörkt ute att dammet inte syns och slänga in/gömma saker i garderoben för att få det att se lite snyggt ut istället. Puffa till kuddarna och tända ljus är ett annat knep.
Sen får jag hoppas på att Lasses kollegor ogillade kakan han bjöd på i dag och tar med sig lite hem igen, så den kan åka fram på vårt fikabord i kväll.
Fast egentligen bryr jag mig inte längre om ifall mitt hem är skinande rent och perfekt eller inte, utan hoppas att folk ska trivas i vårt sällskap istället.
Så i kväll hoppas jag på trevliga gäster, många fina bilder och minnen från Rhodos...
tisdag 16 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hej, hittade hit idag och har suttit och läst i snart en timme nu..Ville bara skriva något för din blogg berörde mig så mycket, jag hoppas, hoppas, hoppas av hela mitt hjärta att du kommer att klara dig och bli bra. Jag förlorade min pappa för 4 månader sedan ( leukemi) och vet vilken fruktansvärd sjukdom du försöker besegra. Kämpa på, kram S
Ville också bara skriva att jag läser dina tankar och följer dig i din vardag! Du är en superkvinna värd att beundra!!!! Beundrar dig för att du är så stark, inser det finns svåra stunder, men du ska veta att du berör och påverkar många många människor som i tysthet läser dina personliga tankar. / Jenny
Min mamma säger alltid att städa kan man göra i himlen när hon svischar iväg på cykeln mot golfbanan. Och kvar står pappa med dammsugaren. Du, om någon, behöver inget skinande hem för att man ska älska dig. Hela du skiner som nypolerat silver, med eller utan acne!
Och jag har sagt till en snopen IT kille att kommentera din blogg....
Bamsekram från Gökungen
Ditt hem var väldigt fint och kändes välstädat! Tack för jätte goda kärleks mums och trevligt sällskap! Hoppas vi ses snart igen! Kramizz
Hej Ulrica!
Jag brukar ofta tänka på dig ändå, men just idag ska jag hålla tummarna riktigt mycket för att dina biverkningar ska ge med sig.
Håll öronen styva (som man säger på tyska).
Valeska
Skicka en kommentar