Först och främst måste jag säga att jag blir så glad för de kommentarer jag får. Att det finns människor som tänker på mig, tycker att jag är stark och fantastisk och som berörs av det jag skriver. Fast de kanske inte ens känner mig. Det är stort.
Det känns bra att veta att ni finns på riktigt inte bara som en siffra (ni är nu 487 stycken godissugna unika läsare) på min privata räknesida.
Jag blir också väldigt peppad av det ni skriver, som ibland är så fullt av beundran och komplimanger att jag blir alldeles blyg. Men ni ska veta att det går rakt in i hjärtat, och det behövs. Vi ska greja det här tillsammans.
Så jag skriker som man brukar på fotbollsmatcher: Andra sidan är ni klara?... och då svarar ni: Jajamänsan, fattas bara!
För er som undrar, så är den förvirrade arga kvinnan tillbaka på Mösseberg, snyggingen i källaren ensam sedan jag (lite snopet, tyckte han) åkte hem i söndags och morgongymnastiken är det ingen som går på längre.
Angående Boksysters besök i går kväll, de tyckte att vi bodde fint trots att det var ostädat och vi åt av de överblivna kärleksmumsen från Lasses jobbfika. Så det gjorde inget att jag sov bort hela dagen i går.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag håller med allt du skriver....bra tankar! Sitter och väntar på mina kärleks mums som jag ska trycka i mig när jag kommer hem från Ersta. Kramiz
kommentar från en " hårt slitande" mamma på arbetet, vill bara säga att det känns bra att du verkar lite " uppåt" idag , ikväll är det handling till mormor som gäller men vi får höras ang. Fredag, tror att ni behövde "djurvakt" då eller ???? kram fr mamma
har läst om dej ett bra tag nu men vet inte vad jag ska skriva till dej. är kusin med hanne så jag har sett på hennes blogg förut att du oxå har skrivit till henne.håller tummarna för att du ska må bättre o hoppas att du lever lycklig..
vara kramar från Anna i dalarna (kusin med hanne)
Hej nu har det blivit ett måste att kolla din blogg varje dag sen vi kom hem från Mösseberg, som sagt var ett skinande rent hem är inte ett måste när det finns så mycket annat att lägga energin på.
Själv har jag röntgen imorrn så nu börjar oron komma,ja du om nån vet vad det handlar om, när jag är klar ska jag hälsa på din boksyster när hon får sin behandling, kram Åsa
Vill bara ge mig till känna och skicka lite pepp. Jag har levt nära svår cancersjukdom. Ditt mod och din styrka är dig och dina anhöriga en stor hjälp. Du har en så positiv utstrålning, i det jag läst, och det hjälper massor. Det var min far som var drabbad och han hade sådan vilja och sådan positiv styrka. Det har hjälpt oss anhöriga så mycket. Men att tillåta sig att vara arg, ledsen eller besviken måste man så klart få göra.
Kram
Cattis
Fortsatt skriva! Vi ar manga som foljer dig varje dag! (men kanske inte lamnar en kommentar varje gang...:) )
Patti
Tänker ofta på dig och är glad att jag fått den äran att möta ytterligare en så stark och god person. Även om vissa dagar är mörka så finns ändå en massa ljusglimtar att ta var på, och det märker jag att du gör. Massor av styrkekramar från mig och de mina.
Bamsekram från Spångakusinen som läser Allt du skriver (och allas kommentarer).
Skicka en kommentar