På förmiddagen var jag med Alva i skolan. Det är alltid roligt att vara med och se barnen i skolmiljö, något jag verkligen rekommenderar andra att göra. Jag klarade bara av att vara med ett par timmar för min mage vill ju må lite småilla hela tiden och dessutom är ju koncentrationsförmågan inte på topp.
Undrar om jag har en släng av ADHD också?
Men jag måste erkänna att det suger lite i "jobbtarmen" när jag är med sådär. Fast jag vet att jag inte skulle klara av att ha några krav eller något ansvar såsom ett jobb i skolan kräver.
På eftermiddagen var jag och Lasse i Vällingby för att hämta ut medicin och handla lite till ikväll.
Där på Apoteket fick en äldre man problem med sitt hjärta och blev väldigt dålig. De flesta tittade bara på, men jag hjälpte honom tills ambulansen kom. Jag la honom på en madrass på golvet och han fick ligga med sitt huvud i mitt knä (tills apotekspersonalen efter en stund fixade fram en kudde). När han började att skaka av frossa försökte jag bädda om honom med min fleecetröja. Hela tiden hjälpte jag honom att andas lugnt, pratade med honom och klappade honom så att han inte skulle känna sig så ensam och rädd. För det måste han ha gjort.
Jag tänkte att han har det värre än mig just nu, jag måste se till att han har det så bra han bara kan.
Åh, vad jag har tänkt på honom (Bruno tror jag han hette) sedan dess. Hoppas han mår bättre nu.
Lasse ville att jag skulle påpeka att han var/är väldigt stolt över mig.
Vi hade min lillebror som middagsgäst och åt en skaldjursbuffé med efterföljande Buzzspel. Gott och trevligt!
Dagens måste: Empati.
fredag 26 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
I din värld händer det alltid grejer!! Vad fint gjort att hjälpa denna man.... Kramiz
Dagens ros till dig.Det var handlinskraftigt av dig eftersom du själv mår så dåligt.
Kram J.E
Förlåt stavningen. Handlingskraftigt menade jag.
Det är vinets fel.
J.E
Skicka en kommentar