Älskar.

Åh, vad jag längtar efter min långa älskling! Det känns inte bra att vara ifrån varandra, även om det bara är ett dygn. Hittade en lapp från honom under mitt täcke när jag skulle gå och lägga mig igår (ni kommer väl ihåg Lulles lapplek?) vilket gjorde att jag somnade med ett leende på läpparna.
Jag är så glad att jag har honom, eller vi varandra. Hur skulle mitt liv sett ut utan honom? Han som är mitt största stöd i allt som händer.

I början, när vi märkte att vi var mer än kollegor/kompisar, så frågade jag honom flera gånger om han verkligen ville ha en frånskild tvåbarnsmamma med cancer, han som säkert kunde få vem han ville. Jag var ju inte direkt värsta kapet om man säger så! Men han stod på sig och sa att han hade gjort sitt val och fått den bästa.
Det är jag så glad för idag, för utan honom hade jag och barnen inte haft det så bra som vi har det och inte heller varit så älskade som vi är.
Det är lika bra att ni får veta.... Jag älskar Lasse!

Imorse smög Adam och jag upp, åt frukost och gjorde oss i ordning innan jag körde honom till skolan (curlingmamma?). Jag tyckte Alva skulle få sova ut eftersom hon är lite klen, så ja, jag lämnade henne själv när hon låg och sov. Jag tar en chansning genom att bekänna det här, jag har nämligen varit lite upprörd på kompisar som lämnat sina sovande små barn för att hämta den andra partnern...

Min läkare meddelade mig idag att mitt bilirubinvärde inte sjunkit mer från förra veckan. Fan kroppen, det är inte jullov än!