I förmiddags gick Lasse promenad med Doris. Under tiden passade jag på att göra hundgodis (rostade blodpuddingstärningar) till henne. Blodpuddingen ska vara flera timmar i ugnen, vilket bidrar till en väldig lukt. Hua!
Några som fick dela den underbara lukten med mig idag var min kompis och hennes bebis (Doris bästa bebiskompis). Vi satt uppkrupna i soffan med tända ljus och fikade. Timmarna gick (som de brukar göra när man har trevligt) och rätt som det är kom Alva hem från skolan, för hon kände sig inte riktigt kry. Ont i halsen, snorig, ont i huvudet och lite illamående var symtomen.
Efter ytterligare en stund kom även Lasse och Adam hem. Lasse började packa ihop lite kläder eftersom Pa snart skulle hämta honom för vidare färd mot Finlandsbåtarna och en konferenskryssning.
Ikväll har vi ätit en god ugnspannkaka och vi längtar efter vår favorit man-låtsaspappa-hundpappa. Pepparkakshuset som vi tänkte göra fint ikväll får vänta tills i morgon så Alva får krya på sig lite.
Dagens måste: Kompisar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
stackars hund som får blodpudding....hoppas hon får komma till mormor snart så ska hon få skinka... i smyg !!!!!! kul att du fick besök av P o bebis, kan tänka mej att ni hade mysigt där i soffan...hoppas nu att du inte saknar din gulliga man alltför mycket , han är ju snart hemma igen, sov nu så gott, P o K fr. H-by
Det var mysigt att ses igår, Doris! Puss
Jag håller med Ma, stackars hund. Jag kommer ihåg när jag fick blodpudding i skolan när jag gick i femte klass. Vi var tvungna att äta upp, men jag kunde inte, så jag stoppade blodpuddingen i fickan och gick med den i fickan hela dagen och kastade den på hemvägen från skolan. Usch, hemskt! Hoppas natten har varit god och att din käre make snart kommer hem. Jag (och Janne) önskar er en skön och avkopplande andra advent.
Kramar från Kallhäll
Skicka en kommentar