Tandvärk.

Det var en konstig morgon, det var som om någon fattades...

Jag skulle aldrig klara av att vara kändis (mer än det jag är i samband med boken alltså) med fotografer hängandes efter en överallt.
Man vill ju gärna se lite fördelaktig ut på kort, visa den bästa sidan till, dra in magen och le (är det någon som känner igen sig?).
Men när någon följer med en hel dag och tar kort lite då och då, är det bara att "fet glömma" sådant, med risk för att man ser ut som en mupp på vissa bilder.
Jag har tur dock som har den BÄSTA fotografen av de alla. Lyhörd, diskret (jaja, bortsett från fotbollsträningen...), professionell och genomtrevlig.

Lite överraskande att han även bloggdebuterade som gästbloggare igår. Med gott resultat dessutom...

I morse på promenaden, gick vi till hundängen där Doris kan springa fritt och leka med de andra små hundarna. Det var redan några större hundar där men Doris är modig och springer dit varpå hon blir anfallen och biten av en arg stor hund. Hon skriker, kryper ihop och försöker springa därifrån med svansen mellan benen. Ägaren, den idioten frågar mig om hon inte vill leka. Jo, det vill hon, sa jag. Men inte biten och uppäten din jävla idiot, tänkte jag. Vi gick chockade därifrån.

Jag har haft ont i en tand ett par dagar och fick en akuttid idag för att kolla upp den. Den visade sig vara hel och fin, men jag ligger tydligen och biter ihop tänderna jättehårt om nätterna, och då börjar den att värka och ila som följd.
Det har väl varit lite mycket ett tag nu (som gör att man blir spänd), men jag ska verkligen försöka sluta att bita ihop. I alla fall tänderna, på nätterna.