Barnen blev givetvis ledsna och vi med. Vi pratade mycket om att vi visste att den här dagen skulle komma och att vi ändå fått tre bra år med mycket upplevelser, skratt och kärlek sedan vi fick diagnosen. Vi bestämde att vi skulle ta tillvara på den här sista tiden ännu mer.
Adam som hade en Finlandsresa med fotbollen inplanerad i helgen där han eventuellt skulle bli uttagen till SM blev väldigt orolig för hur han skulle kunna prestera nu när han visste om det här.
Jag förstod honom men tyckte att han skulle åka ändå och göra sitt bästa för min skull. Han ville att jag skulle prata med hans tränare vilket jag också gjorde. Under träningen på måndagen fick Adam reda på att han redan var uttagen till SM och att han inte behövde känna någon prestationsångest. Jag blir så stolt över att det går bra för honom.
Sedan Lasse och jag träffades har vi tillbringat mycket tid på Öland vilket har betytt väldigt mycket för oss. Därför var vår plan att åka ner dit i helgen. Men efter det senaste läkarbesöket igår där levervärdena ökat ytterligare och bilirubinvärdet skjutit ihöjden avrådde Dr Lidbrink mig å det bestämdaste från att åka.
I stället kommer min syster upp till oss för det känns väldigt bra att ha alla mina nära och kära hos mig.
Beskeden vi fick i går har också minskat min tid drastiskt. Men jag hoppas och ska kämpa för att fortfarande få vara med på Alvas födelsedag och se det färdiga resultatet av renoveringen trots att jag börjar bli gul, är ohyggligt trött, orkeslös och klarar mindre och mindre av att ta hand om mig själv.
Jag vill passa på att tacka för alla uppskattande/peppande kommentarer och mail. Jag blir otroligt rörd och det betyder mycket för mig att jag har påverkat så många chokladätares liv till det bättre bara genom att dela med mig av mitt liv och sätt att se på det.
Dagens måste: Tänk tid.
125 kommentarer:
Hoppas du får den tiden du vill ha nu. Lider med er allihop och vill bara skicka många kramar.
Hej!
Eva i Sundsvall här. Vill bara säga att jag tycker du är så enormt modig och stark. Att kunna dela med sig till andra på det sätt du gör i din blogg när man är i din situation är så otroligt stort. Jag känner med dig och dina närmaste och önskar allt gott, trots att allt är som det är.
Styrkekramar från Eva
En stor KRAM Uulrika, du är en hjälte och kämpe!!!
Jag jobbar inom cancevården och du ger oss mkt vitkiga bitar som man kan ta med sig i arbetet!
Jag hoppas du får vara smärtfri och ha en bra tid med dina kära!
Du är den största pralinen av alla!
Kram Maria
Ulrika, jag kommer fortsätta hoppas och be för ett mirakel. Du och dina boksystrar har lärt mig att uppskatta livet så mycket mer. Massa styrkekramar till dig och din underbara familj, Catharina
Vill bara skicka dom varmaste hälsningarna till dig och familjen!
KRAM!
Lilla gumman!
Det smärtar så att höra..
Sedan jag började läsa din blogg har hoppet hela tiden funnits där att det här kommer gå vägen..nu blev det inte så.Jag önskar dig en fin tid med alla de dina..ni kommer att ses igen!
Massor av kramar till er!
Jag kommer att finnas med här på din blogg så länge du orkar skriva..Kommer att sakna dig och de fina inlägg du delar med dig av.
Många kramar Helena
Kramar om!
Har läst ditt förra inlägg flera gånger, lika många gånger försökt lämna en kommentar, utan att komma på något lämpligt att skriva...
Ville väl egentligen bara att du skulle veta att jag tänker på dig och din familj!
Kram
Ulrika!
Det finns inga ord egentligen. Du är den starkaste och modigaste människa jag någonsin "träffat på". Hoppas att ni får en fin tid tillsammans framöver. Ta vara på varje tillfälle som finns med de dina. Ni verkar vara en helt underbar familj - var rädda om varandra och er tid tillsammans. Massor med kramar från Yvonne som beundrar dej oerhört!!!
Ulrika,
Jag är så glad över att du har så mycket kärlek och omsorg omkring dig .Allting blir lättare då.
M
Mirakel finns..
Kram på er
Jag tänker och skickar tid, styrkekramar och en massa hopp!
/Cattis i Stockholm
Hej Ulrica!
Jag har följt din blogg ett bra tag
och tycker att du skriver så bra. Vilken fantastisk mamma dina barn fått och vilken kämpe du är. Jag tror även att jag sett dig med lilla Doris vid Nälstaängen, först var jag påväg fram att säga hej för du känns som en vän men sedan hejdade jag mig. Men efter att följt din fina blogg så känns det verkligen som att jag känner dig. Styrkekramar till dig! Jennie
Jag blir så otroligt ledsen. Livet är så fruktansvärt orättvist...
Hejsan Ulrika,
inga roliga besked ni fått men som någon skrivit här tidigare så händer ju mirakel och om miraklet nu inte är att du får stanna här så ligger väl din dossyster med luftmadrassen färdig i böljorna. Stora styrkekramar till er alla och ta vara på den tid ni har Kramar från Vaeberg
Har följt dig ett tag nu o trots alla motgångar den sista tiden måste jag säga att du verkar vara en riktig fighter. Ulrika du är stark och du är en kämpe. Tänker mycket på dig och din familj och en stor styrkekram på er alla.
CM
Kärleken dör aldrig. En stor kram till dig från mig som du inte känner. Du är helt fantastisk. /Mia
Ja allt i mitt liv känns futtigt när man läser dina rader och inser din situation.... Stor kram!/Ella
Jag, änka efter en otroligt älskad make, bara 45 år, tänker också TID. Fast mest tänker jag: KÄRLEK.
Båda finns än.
/anna
hej kära Ulrica
hoppas att du får den tiden som du vill, Jag var i kyrkan idag och jag bad till gud av hela mitt hjärta att du klarar dig, det låter otroligt men jag tror på gud och du är en underbar person.Du är modig och stark.
många många styrkekramar til dig.
Natalie
Hej Ulrika,blir så ledsen när jag läst dina två sista inlägg,har verkligen trott att det skulle "fixa" sig, jag har fått tillbaka mitt "skit" på lungorna har påbörjat behandling i måndags och ska även ta samma sprutor som sist, får verkligen ångest när jag läser om hur du mår tänker verkligen på er alla.
Kram/Åsa
Du är en otrolig människa Ulrica. Jag har gråtit när jag läst det sista inläggen här. Att du har den sinnesnärvaro att dels bara orka sätta orden på pränt , ja bara orka hela den situation du hamnat i. Visst jag förstår att man har inga val än att åka med och göra det bästa av det möjliga. Jag hoppas din tid blir så bra den bara kan bli och kunde jag skulle jag sända dig ännu mer tid.
Jag vill ändå säga att jag har beundrat både dig och Sabina då jag en gång började läsa om er kamp mot dessa hemska sjukdomar.
Ni är ena sanna hjältar!! Och jag önskar dig allt gott nu med dina nära och kära.
Massa massa styrkekramar till hela er tappra familj från mig!
Du har lärt oss bloggare så mycket. Tack för du delat med dig av ditt liv till oss. Du är en sån fantastisk människa, nu och för alltid.
Önskar dig en tid med mycket kärlek och värme med din fina familj.
Så många kramar till dig Ulrica.
//
Ingela
Här sitter jag med en klump i halsen. Har inget vettigt att säga, bara all kärlek till er.
/Lena i Örebro
Hade en väninna, som jag ej träffat på ett tag. Så möttes vi på gatan, när hon och hennes syster hade varit och köpt vegetarisk mat.Min väninna var alldeles gul i ansiktet. Dum som man kan va ibland, fattade jag ej sammanhanget.
Tre månader efter läste jag hennes dödsannons i tidningen. Ja det var kanske fyra månader.Så så länge kan man leva och va gul.Hoppas du får ännu längre tid. DU är så enormt stark, som kan skriva så sakligt om din framtid.
Från en lärare till en annan!Du måste va stolt över en sån son!
Kära anonyma vän,
Mina allra varmaste och finaste tankar vill jag ge dig. Dina barn har en supermamma och kommer alltid minnas dig med värme. Ingen av oss vet vad som ligger i framtiden, även om vi ibland tror det. Du är så bra på att vara nära dina kära. Du finns i dina barn och har gjort stora avtryck i din man.
Varma mjuka kramar vill jag omsluta dig med i denna jobbiga tid. Kramar som bomull.
// Anna
Varma varma kramar till dig och din familj. Vad skönt att ni får vara med varandra. Att du är stark kan ingen ta miste på. Dessutom värnar du om dina nära.
Kram från Ulrika i Sundsvall
Du är en inspiration, en kämpe.
Med all kärlek.
Ta vara på er.
Marie/ Järna
Tänker på er...
Kramar...
Du är så otroligt fantastisk!!
Många många kramar
Vill bara ge dig en kram och säga att jag tänker på dig. Finns liksom inga ord som räcker till just nu. Njut av de dina och hoppas att du hinner med allt du har tänkt dig. Kram från en av dina läsare
Kan inte göra något annat än att skicka en kram till Dig och dina anhöriga via nätet.
Kram
Ulrica, blir så ledsen. I min förra kommentar uppmanade jag till en 2nd opinion & leta info om leverresektion i Frankrike. Känns fjantigt & klantigt nu, men vill ju bara så väl. Jag antar du fått den info du behöver av din läkare. Men jag instämmer med övriga, mirakel händer faktiskt! Vill också bara säga det att jag från första stund då jag läste din blogg, alltid haft en stark känsla & förnimmelse av att, Hon-Ulrica, kommer att klara detta, med massvis med år kvar att leva. Den känslan finns kvar.
Stor varm kram från "en trogen bloggläsare"
Tack för att du orkar dela med dig i denna svåra tid. Dina ord har givit mig stor insikt om vad som är viktigt i livet, våra nära, kära och älskade.
Vill skicka många kramar till er, ni finns i mina tankar.
/Elisabet
Sen är sen och nu är nu.
Ni har fortfarande NU.
NU är ni tillsammans. NU skänker ni varandra kärlek. NU NU NU...
Nuet lever i varje ögonblick.
NU skickar jag alla mina varmaste tankar åt ert håll.
Kram
Hej Ulrika,
Har varit en anonym läsare av din blogg ett tag och gärna velat skriva tidigare men inte riktigt vetat vad. Vet inte riktigt det idag heller men gör ändå ett försök trots att så många innan mig sagt ungefär det jag vill säga och uttrycker det så mycket bättre!
Du är oerhört stark som vill och orkar dela med dig. Du har lärt mig så mycket. Att ta vara på livet och den tid vi har här och nu! Att inte fräsa på min son för att mamma måste jobba lite/är stressad osv är bara en av lärdomarna jag fått från dig! Jag kan bara tacka dig för det! Du har gjort skillnad i min och min familjs liv! Hoppas, hoppas att du kommer fortsätta göra det länge än!
Kram Eva i västerort
Hej Ulrica!
Vet inte om jag skrivit här förr; men jag har läst din blogg länge. Jag skickar styrkekramar till dig; kram Susanna
Vad skall man säga? Hittar inte ord, allt känns så futtigt! Känner bara djup förtvivlan. Vill ge dig en innerlig kram till dig och din familj.
Själv är jag övertygad om att döden inte innebär slutet utan början på något nytt. Sina nära och kära kommer du få möta igen, under tiden kommer du leva livet med dina dossystrar!
Det bara måste vara så!!!
Kram till er alla,,,Hoppas den sista tiden ni har tilsammans blir ljus och vacker,,utan smärta.Tänk ljusa vackra tankar,,,,,Det gör så ont!!! Har följt er alla tre boksystrar och nånstans i mörkret hade man hoppats på ett mirakel, men,,,,Bron över till andra sidan är strödd med de vackraste blommor och i ljuset står dina kära å väntar,,,,,Kram från ledsen,,,<3
Ulrica.....
Först av allt - du är väldugt vacker på bilden!
Och så har jag gått en låååång runda med min hund för dig i ett fantastiskt skånskt vitt vinterlandskap.
Njut av det du fortfarande kan och gör det upphöjt till minst 1000!
//Helena
Vill bara säga att du betytt så oerhört mkt för mig, har själv bc. Du är en stor förebild för mig. Känner så för dig och hoppas du får leva länge än.(smärtfri)! Åh vilken jävla sjukdom!!!!! Annika
Hej vännen!
Det är kanske dummt sagt av mig, det skulle inte låta som någon tröst men vi ska alla dö. Om 30-50
år är vi borta alltihopa. Varför några av oss går tidigare och några senare det vet vi inte. Allt ligger i Guds händer. Du ska vara en vacker ängel. Du ska veta att du har varit älskad av oss många. Att vi blivit klokare genom att läsa din blogg.
Att vi beundrar dig. Du kommer att
leva genom dina barn. Din grabb är likt dig, oh, vilken styrka att ta sig till SM mitt i denna kaos.
Kram till dig!
Ulrika Ulrika...
Sitter här men vet inte vad jag ska skriva egentligen...
Har följt din blogg ett tag, men aldrig kommenterat innan...
Vill iaf önska och ge dig all värme och kärlek som finns just nu!!!
Tänker på er alla i familjen!
Kram Linda i Alingsås
Mina tårar rinner sakta nedför min kind när jag läser vad du skriver.Jag blev så rörd när jag läste om Adam som inte visste om han skulle orka åka till Finland, de rinner av att jag blev otroligt berörd av att hans tränare berättade att han redan var uttagen till SM. Så skönt för honom att inte behöva känna pressen på att åka och prestera utan kunna åka om han känner att han orkar opch vill annars vara hemma.Tårarna rinner även för jag kan känna hur stolt du är över honom och jag är så glad att du fick vara med om att få det beskedet.
Jag hoppas du nu får / har ork att få en fin helg med alla de dina och att du får se ert badrum bli klart och fira din dotters födelsedag.
Hoppas jag kan förmedla ett uns av styrka till dej med mina tankar.
Massor av styrkekramar till er!!/Elisabeth
Hej Ulrica
Det är sorgligt och ledsamt att läsa att du mår som du gör just nu men jag vill skicka ett stort TACK till DIG, Ulrika, för att du orkar dela med dig utav ditt liv. Både i med-och motgång. Om jag kunde så skulle jag vilja överlämna den största chokladask, överfull utav TID, hopp och tröst, som går att uppbringa.
Jag känner inte dig och din familj men på något vis så känns det ändå så, eftersom jag har följt din blogg länge. Ta hand om dig nu och så hoppas jag att vi bloggläsare får fortsätta att nalla ur asken.
Många kramar till dig och din familj
Suzanne / trogen "nallare"
Kära familjen.
Jag följer ju din blogg, men lämnar sällan kommentarer, men nu kände jag att det var dags.
Jag vill bara säga, varma kramar och tankar till er och rå om varann.
Du, Sabina och Vimmelmamman Lotta - har jag följt. Kommer aldrig att glömma någon av er. Sabinas blogg går jag in på fortfarande! Nu när jag läser din blogg gråter jag över att det skulle bli så här, hade hoppats att du skulle få många år. Vimmelmamman har däremot fått positivt besked från sin läkare.
Jäkla sjukdom - cancern! Den tog min mamma också!
Kramar Yvonne
Lulle! Jag vet inte riktigt vad jag ska säga/skriva... allt känns så overkligt. Jag har blundat för din sjukdom, jag tänker faktiskt göra det ett tag till om du inte misstycker... Mirakel finns!! jag tror du har så rätt inställning med tiden, fortsätt sätt upp mål och bannemej, ta dig dit!! Ett gott skratt förlänger livet, vi ses ju inte så ofta så jag gräver riktigt långt bak i tiden...tänk på hur bilen låter, mammor med kladdiga läppstift, föräldrar med blåtossor på ända ner till perrongen, kladdig pannkaka/ Mc Donalds, genomskinliga lucianattlinnen haha. Ha det bäst nu, TIDKRAMAR Annika<3
Jag ville bara berätta att jag själv miste min mamma i cancer när jag var väldigt ung. Jag har saknat henne massor förstås men ibland också känt tacksamhet (låter konstigt, jag vet). För utan denna sorg skulle jag inte vara den människa jag är idag. Inte haft den empatin och människokännedomen som detta har gett mig. Det kanske är en klen tröst för dig just nu men jag ville bara på något sätt tala om att dina barn kommer att klara sig och komma ut ur detta som fina människor. Kram!
Du är verkligen otroligt duktig på att klä dina tankar i ord - det gör ont i mig att orden snart tar slut och du kommer verkligen bli saknad. Hoppas du och din familj får ytterligare en tid tillsammans.
Kramar
Jag hittade hit av en slump och har följt din blogg nu ett år och är fruktansvärt ledsen och gripen av ert öde i er fina familj. Hoppas verkligen på ett mirakel och att ni får vara tillsammans så mycket som möjligt. Styrka o kram till dig! Milla
Nyt tiden med din kjære Lasse og dine skjønne barn. Skjønner godt at du er stolt av Adam. og selvfølgelig også av Alva!
Kjemp på!
Stor styrkeklem!
*** Älskade Ulrika...världens starkaste och bästa mamma !!!
Skickar stora,varma vinterkramar från ett snöfyllt Kalhäll och en gnistrande gräddnougat från nätet
http://www.youtube.com/watch?v=nSFKGAQpmi8&feature=related
Tänker på er alla !!! ***
Ewa Vinstagårdsskolan
Ulrica
Många kramar till modiga du och dina kära.
Kramar från Lillan
från Gotland
Jag är så imponerad av dig Ulrica, du tar verkligen till vara på det goda trots din sjukdom! Om jag hamnade i samma sits som du, så hoppas jag att jag har samma förmåga!
Har följt din, Sabinas och Vimmelmammans blogg i minst ett år nu, men aldrig lämnat någon kommentar.
Många många kramar till er alla, din Lasse måste vara en av de bästa!
/Gunilla
Jag fattar inte att detta är sant, har svårt att ta in det du skriver!
Gar på något enfaldigt och knasigt sätt inte riktigt fattat hur sjuk du egentligen är, så jag har nog inbillat mig att du skulle ha många år kvar med "bromsmedicin!!
Nu skriver jag precis som om jag skulle känna dig, vilket jag inte gör annat än genom din fina blogg och din bok!Önskar sååå att jag kunde göra något, men jag är lika maktlös som alla andra!Vill i alla fall säda dig mina varmaste tankar till dig, och du ska veta att du har fått mig att se på livet med andra ögon, det är bara så jävla tragiskt att det ska detta till för att man ska fatt hur bra man har dig!Kramar och god livskvalitet den tid som är!!!
oh kära du...
det är ju overkligt detta. önskar så det fanns något du vill vi läsare ska göra för dej/er? vi får be och hoppas, och jag tror vi får prata lite med dina dossystrar, så dom kan se till att ett mirakel händer...
man känner sig så maktlös som läsare, jag ska minsann tänka TID i mängder...tänk om det vore med tid som med pengar, att man kunde dela med sig av sina timmar o dygn man har då kunde du få några dygn av mej o några av nån annan och plötsligt hade du många år kvar...
kämpa på, än är inte miraklernas tid förbi, och så det är sagt. Tro kan förflytta berg.
alla goda tankar till dej och din familj!
all styrka till Er
lidostillcapri
Du är stark och modig du. Ta vara på den här tiden med varandra nu. Vi bloggläsare får också börja bearbeta. Har ju följt din blogg länge nu och jag tror att vi är många som hoppats på att ditt skrivande aldrig tar slut.
För min del är det bara illasmakande romrussin som serveras just nu.
Kram till er alla
Ulrika!
Vill bara säga till dig att jag tycker att du är en otroligt stark person.
Tack för att du delar med dig av dina tankar och ditt liv.
Min tankar finns hos dig och din familj.
Kramar Mari
hej ulrica!
stor kram till dig och din familj. du verkar vara en så fin tjej och mamma, som ger styrka till oss andra.
jag förlorade min älskade 62-åriga mamma i cancer för en månad sedan. jag tröstar mig med att hon finns kvar genom den kärlek och omsorg hon givit mig, och som jag därför kan föra vidare till mina barn.
många kramar
katrin
Jag hoppas att du känner dig lika lugn inombords som du låter när du skriver. Jag antar att det inte alltid kan vara så. Du verkar ha världens goaste familj som sluter upp kring dig men kärlek och trygghet. All värme och omtanke skickar jag dig och de dina. Kramar i massor från Helena
Du är bäst!!!
Kramar
*kramar om *
Tänker på er! Millaz
Styrkekramar och omtanke i massor till dig och din familj från en anonym läsare
Sitter med en klump i halsen och önskar att du ska få all den tid du vill ha!! Vet inte mer vad jag ska säga, det gör mig bara så ont att det kan gå så fort! Miljoner Styrkekramar till Dig och Din familj!
//Elina
Det finns inga ord .......... många kramar till dig och din familj
Önskar att jag personligen skulle kunna och lämna många goda chokladbitar till dig!! Jag tänker alltid på dig när jag äter choklad och försöker njuta och leva i nuet mer tack vare dig och din chokladask.
Många, många kramar till dig och familjen
Herregud så knasigt det kan bli. Det skär i hjärtat att läsa om den senaste utvecklingen.
Kram
Linda
Kram...........
Fortsätt kämpa. Hoppet är det sista man ger upp. Tack för att du delar med dig.
Många kramar Madeleine
Med eller utan hår. Du är fantastisk stark. Hoppas du finner tröst i att vi är många som håller tummarna för dig. Otroligt starkt att du orkar dela med dig. Flera människor som dig Ulrika.
Jag fattar inte var du får styrkan och modet ifrån.Både du och dina medsystrar från boken verkar alla tre så starka och modiga och har fattat meningen med mindfullness.Jag hyser den allra största respekt för dig som människa.Det är mkt stark läsning som du ger oss.
Usch och fy!!!
Har följt din blogg läääääänge, tror det var hösten-08 men tror inte jag lämnat någon kommentar. Eller det kanske jag har?
Nu sitter jag här med gråten i halsen. Du är en sann kämpe och jag trodde faktiskt att det skulle bli många många fler år!
Jag tycker du har gjort en oerhörd bedrift med att NJUTA av livet och inte låta det stanna upp. Resor, renoveringar, skaffa hund....
Massor med varma kramar till dig och familjen. Du är fantastisk!!!
Jag har nallat tröstchoklad ur din ask bra länge nu Ulrica, du ska veta att du är rent beroendeframkallande. Det finns något hos dig, i din person och känsla som sticker ut och berör. Du är lätt att tycka om och du lämnar avtryck.
Kan inte annat än att bli så jävla arg på denna grymma jävla sjukdom!!! Vilken terror...du kämpar på o har hoppet uppe ändå..så orättvist!!!! Styrke kram till er just nu!! L.O.T.T A
Känner med er alla, krama om barnen och Lasse riktigt ordentligt nu!
Gör inget annat än tänker tid. Tid för dig..det blir mycket tid. Kanske mer än du tror! /Mena
Vi får alla olika långa liv, och därför är det så viktigt att leva det fullt ut varenda dag!
Det har du gjort och du kommer alltid att leva kvar genom dina barn...och senare genom dina barnbarn och kommande generationer.
Den kärlek och omsorg du gett dem, kommer att göra dem till starka och
medkännande vuxna....så du har fullgjort din uppgift som mamma!
Ingen av oss vet när vi måste lämna detta livet, det kan bli min tur före dig....och därför försöker jag leva som om var dag är den sista...som du troligen gör nu!
Jag hade hoppats och trott, att du skulle bli frisk och mirakler KAN ske.....men förstår om du är trött
och uppgiven just nu.
Måtte ni alla få en fin tid tillsammans....hur lång eller kort den än må bli....
Massor med kramar Siss
Usch vad jag blir ledsen av att höra detta.
Dom sista två chokladbitarna hade jag önskat att du fått slippa.
Hoppas du kan känna att våra tankar är med dig hela tiden.
Kramar.
Kram . Vilken tur att just du blev dina barns älskade mamma. Era stunder på Öland hela familjen. Fixandet hemma. Så mycket ni har ihop. Roligt att det går så bra för dina barn. Det kommer det göra i framtiden också.
Kramar i massor till dig och de andra i familjen från Vinsta
Du är så stark och beundransvärd. Dina barn måste vara stolta att ha en Mamma som du. Mina varmaste hälsningar
/Sofie
Du inspirerar mig till att ta vara på livet på ett bättre sätt. För det vill jag tacka dig! Jag tänker på dig och din familj och skickar så mycket positiv energi det bara går.
Kramar från Johanna i USA
Lilla vän, jag tänker verkligen på dig och önskar jag kunde hjälpa till på något sätt! Du vet att d bara är att maial (primavera11@hotmail.com) om du vill ha något, behöver hjälp med något.
Styrkekramar till er alla!
vanessa
Jag varken kan eller vill tro på detta, när jag läser sista inlägget...för mej har du så otroligt mycket kvar att ge, både dej själv och dina nära och kära...du har en otrolig förmåga att skriva så levande, så jag blev så ledsen när jag läste detta sista..jag har så mycket hopp kvar om dej...du är så stark! Och det finns mirakel...mina varmaste kramar till er och ge en extra kram till duktige Adam, när han nu skall "utomlands"...jaa, så tuff tillvaro för er...jag fattar inte!! Kram från ett kallt Malmö...lika kallt som övriga Sverige, antar jag
Hej!
En stor kram till hela familjen. Det finns alltid hopp i mörkret, så jag hoppas med en dåres envishet, att du får vara kvar med din härliga familj och förgylla vardagen med dina chokladtexter.
Någonstans trodde jag att du skulle klara dig.. att du inte behövde gå samma väg som Hanne och Sabina. Jag hoppas fortfarande på ett mirakel för din skull!! Ta hand om dig!
Det gör så ont i mig när jag läser i din blogg...
beundrar dig att du orkat som du har gjort...och vilken underbar famlij du har...
En varm hjärtekram till dig o dina nära och kära...
/Ulrika
Kära Ulrica! Du har blivit lite som en i familjen genom din blogg. Du skriver ärligt och uppriktigt och hjälper många andra i liknande situationer och för övrigt också!
Har tänkt på en sak som hjälpte en väninnas barn i samma situation. Hon spelade in sin röst på band och även nu tio år senare älskar barnen att lyssna på sin mamma då och då. För dem var det guld värt och jag tänkte bara nämna det.
Sköt om dig och vi önskar allt gott till dig och dina kära!
Kramar Lotta
Fan va jävla orättvist det känns. Jag vill att du ska bli frisk och kunna fortsätta vara den fina mamma du är för Adam och Alva. Men som grodan sa: Det sista som överger en är hoppet.
Har läst din blogg jättelänge och det känns som att du är en av mina vänner, får en klump i halsen när jag läser...Som sagt såååå ORÄTTVIST. Kämpa på så gott du kan, MASSOR men styrkekramar!!!
/Annica
Varma, varma hälsningar till er alla. Hoppas att dina önskningar slår in. Du, Sabina och Hanne har fått mig att uppskatta mitt liv oerhört mycket.
Kram Marianne
Jag känner med dig och det dina ,du har kommit att bli som en nära vän och nära vänner är man rädd om och tänker på ,KRAM
Har precis bakat din mintchokladkaka. Kram från mig.
Vill bara sända varma styrke-kramar till dig och din familj...
Följer din blogg sedan över ett år tillbaka nu...du känns som en bekant fast vi inte känner varandra alls:)Så tråkigt att läsa hur du nu blir sämre...jag beundrar dig så mycket för din styrka att orka dela med dig av ditt liv trots din svåra situation...Kram / Marie
Jag är anonym för dig, men du finns i mina tankar många många gånger per dygn. Jag hoppas ni kan få det så bra och fint ni bara kan, familjen tillsammans och såklart att du får vara med på din dotters födelsedag. Fattas bara annat!!! Min sportiga underbara pappa (världens bästa pappa och ännu mer världens bästa morfar) dog i cancer så jag kan ana (men obs, skriver inte veta, för det ena går inte att jämföra med det andra) vad ni går igenom och hur ni kämpar tillsammas. Att fina underbara mammor/fruar som du drabbas, det är så fel!!! Sköt om er så mycket ni bara kan, ni finns i mångas tankar, fler än vad du någonsin tror!!! varma kramar från Hanna
Kan inte göra annat en ge dig en kram. :)/Therése.
Hej Ulrica!
Jag har läst din blogg sedan maj förra året. Jag var på studiebesök på Stockholms sjukhem i och med min utbildning. Jag hörde talas om er tre fantastiska tjejer och boken ni skrivit. Jag sökte sedan information och hittade din blogg. Sedan dess har jag regelbundet läst din blogg.Liksom många andra är jag fascinerad över ditt sätt att berätta, på ett målande sätt beskriver du din vardag med dig och själv och din familj.
Du har gett mig nya perspektiv och tankar, att försöka leva här och nu och visa kärlek till mina närmaste. Men det viktigaste är att vara lycklig över det jag har och inte gräma mig över småsaker.
Kära Ulrica, det är så tråkigt att du är sjuk. Jag hoppas att vetskapen om att du påverkat många människors liv kan ge dig lite lycka.
Många kramar till den starka och beundransvärda!/ P
Hej Ulrica
Jag har läst din blogg sedan maj förra året. Jag var på studiebesök på Stockholms sjukhem i och med min utbildning. Jag hörde talas om er tre fantastiska tjejer och boken ni skrivit. Jag sökte sedan information och hittade din blogg. Sedan dess har jag regelbundet läst din blogg.Liksom många andra är jag fascinerad över ditt sätt att berätta, på ett målande sätt beskriver du din vardag med dig och själv och din familj.
Du har gett mig nya perspektiv och tankar, att försöka leva här och nu och visa kärlek till mina närmaste. Men det viktigaste är att vara lycklig över det jag har och inte gräma mig över småsaker.
Kära Ulrica, det är så tråkigt att du är sjuk. Jag hoppas att vetskapen om att du påverkat många människors liv kan ge dig lite lycka.
Många kramar till den starka och beundransvärda!/ P
tack! Skickar massor av kärlek till er alla. Har följt dig länge! Du har gett mig mycket, vill tacka dig för det. Dina barn har fantastiska och goda förutsättningar i livet. Den kärlek, respekt och värme som de har med dig som mamma och alla de trygga vuxna som finns hos dom.
kram Unnur
Hej Ulrica
Jag har läst din blogg sedan maj förra året. Jag var på studiebesök på Stockholms sjukhem i och med min utbildning. Jag hörde talas om er tre fantastiska tjejer och boken ni skrivit. Jag sökte sedan information och hittade din blogg. Sedan dess har jag regelbundet läst din blogg.Liksom många andra är jag fascinerad över ditt sätt att berätta, på ett målande sätt beskriver du din vardag med dig och själv och din familj.
Du har gett mig nya perspektiv och tankar, att försöka leva här och nu och visa kärlek till mina närmaste. Men det viktigaste är att vara lycklig över det jag har och inte gräma mig över småsaker.
Kära Ulrica, det är så tråkigt att du är sjuk. Jag hoppas att vetskapen om att du påverkat många människors liv kan ge dig lite lycka.
Många kramar till den starka och beundransvärda!/ P
Sänder över styrkekramar i massor.
Åsa
Jag har följt din blog ganska länge, och har hela tiden hoppats och trott på en vändning..Nu sitter jag här med tårarna rinnande nerför kinderna, du är så klok och fin Ulrika....Jag hoppas innerligt av hela mitt hjärta att din sista tid här på jorden blir så värdig och fin som möjligt, att du slipper ha alldeles för ont och att alla nära och kära finns där hos dig.Varma kramar Petra
Jag hoppas, tror och ber om under och mirakel. Det är du värd Ulrica!
Du har gett och ger så ofantligt mycket till oss chokladätare.
Jag tänker på er alla och skickar varma kramar
Margareta
Hej Ulrika
Du har en bloggkompis i mig. Det är så jag känner fast vi egentligen inte känner varandra. Hade jag hamnat nära dig av någon anledning vet jag att vi blivit bästa vänner.För du är en sådan varm och hjärtlig person. Full av humor och liv. Jag tror det är det som blir så fruktansvärt när sådana personer som du blir sjuka. Det är bara helfel. Jag kommer att sakna dig mycket. Har verkligen hoppats av hela mitt hjärta att du skulle bli frisk.
Men oroa dig inte Ulrika, man ses igen det vet jag säkert
Kramar till hela familjen
Jag är en av många som har följt din blogg, Ulrica. Har många gånger suttit med en klump i halsen, har också fått mig många skratt (t ex Lasses skofetitish).
Jag har även förundrats över din styrka, ditt mod,och ärlighet. Att du delat med dig av ditt liv, öppnat din chockladbox för alla oss utomstående. Tackar allra ödmjukaste för det!!
Jag tror och hoppas på ett mirakel. Ta nu en dag i taget! Vila är balsam för själen.
Ville egentligen bara säga att jag tänker på Dig, Ulrica och din fina familj!! Jag tänker på Er alla.
Kramar från N.
P.S. Himlen kan vänta, Dosssyster likså (hon ligger på sin madrass och har det bra) men Livet kan inte vänta.
Kära Du! Vill sända Dig all kraft i världen!! Kämpa på!! Kram
Du är den bästa biten i asken och jag hoppas så att din familj får njuta av dig och ditt sällskap ännu en lång tid. Önskar er en bra helg
Varm kram Ann
Skickar kramar till Er alla!! Har följt din blogg ett bra tag men inte varit så flitig på att kommentera, var en av de första som köpte er bok som jag tyckte var jättebra!
Hej! Jag har läst din blogg under en längre tid, o. har även hängt med i Sabinas blogg. Vill bara tala om att jag beundrar dig för din styrka, generositet och allt du har gett oss bloggare! Jag hoppas att du får all glädje, kärlek tillbaka o. att du slipper lida! Glömmer aldrig dig e Sabina! Kram från Catarina!
Hej Ulrika
Har följt dig så länge, snart 2 år, utan att kommentera nåt här.
Hittade hit från Sabinas blogg och boken var min redan första dan den kom ut!
Cancerträsket har fångat även min familj i sina garn...
Och du har gett mig hopp och energi när jag varit i dalen, när dåliga besked kommit.
Nu önskar jag sååå att jag kunde göra nåt för dig
Men jag kan iallafall skicka massor av Styrka Kärlek Hopp & Mod till dig i mina cyber-kramar och det skickar jag - i Massor
Tänker på dig och familjen
Kram Jenny
Ulrica
Tack för all visdom och positive thinking!
Livet rullar på oavsett och det har du visat mig.
Mig = jag är anhörig till liknande situation. Lever med 3 månadersktrl och medicineringar.
Men Vi lever Nu och där har du pushat mig.
Njut av allt Du kan.
OCH jag hoppas du får hjälp att sova. Sömn är jätteviktigt!!
En vacker dikt jag hittade här på nätet, passande eller hur?
I varje andetag…
…vid varje soluppgång
…vid varje vindpust
…vid varje regndroppe
…i vackra toner av musik
…i tystnaden
…i blommornas doft
…finns Jag nära
Då du är
ledsen, förtvivlad
ensam eller sjuk
då Du rörs till tårar
har ångest för beslut
känsla av otillräcklighet
i glädje och stolthet
…delar Jag det
Jordelivet har sin gräns
Gränslös är gemenskapen
Oändliga alla minnen
Kärleken evig
I hjärtat finns jag
…hos Dig
Men lilla vän, sån choklad får inte finnas i fina askar! Kan inte annat än säga att det är förj.....t med den här hemska sjukdomen. Jag mår såå dåligt när jag tänker på er situation, och jag kan bara hålla tummarna och önska att det sker ett under, eller stannar upp. Tänker på dig och er mycket nu. Många kramar, M
Ulrica, Ulrica.
Jag har inte ord att beskriva vad jag känner, när jag läser det du beskriver. Så tungt.
Vi känner inte varandra.
Men förstår att du har en oerhört svår tid och att du mår så dåligt.
Kan de verkligen inte operera din lever?
Ulrica, jag beundrar ditt mod att så ärligt beskriva din situation.
Jag kan tyvärr inte hjälpa dig.
Men känner, du måste få klara detta. Det måste finnas hjälp.
Och önskar att du får uppleva allt du beskriver.
Du har en fantastiskt fin man och barn och dina närmaste.
Det gemensamma är ju Du, Ulrica.
Efter att läst din blogg lite då och då, så känner jag att du är en mycket fin person.
Ulrica, jag har själv cancer och går på ständiga behandlingar och prover, så jag "känner så med dig". Vi är medsystrar, kära Ulrica.
Kram kram från Cecilia
Ulrica, din blogg är så annorlunda. Du är naturlig, fin, ärlig och skriver om ditt liv på ett starkt och fint sätt.
Alldeles för många bloggare skriver så ytligt och många vill även tjäna pengar genom reklamer.
Men, din blogg Ulrica är den mest äkta jag läst.
Kram
Jag har läst här drygt ett år och jag måste säga att även att du tydligt förklarat vad det är som händer i ditt liv, hur ont du har haft och allt, så kom det verkligen som en chock nu, jag har inte fattat för du har ändå visat dig så stark, modig och effektiv...
Jag önskar er ett fint avslut och att det pågår länge.
Kramar
Livt är så fruktansvärt orättvist, känner dig bara genom bloggen men du verkar vara en otroligt härlig tjej o en underbar mammma. Jag verkligen ber för att du ska få en så bra tid som möjligt med dina nära o kära. Många, många styrkekramar till er alla.
Kram Gisela
Finaste hjärtat, tårarna rinner för mina kinder. Minns de mail jag fått och jag tror och hoppas att du vet att allt kommer att bli bra. Sabina och du får ligga och guppa på badmadrasser en stund, tiden går fort och snart kommer vi alla andra. Jag tänker på dig ofta och hoppas att du får så lång tid som möjligt, men framförallt att du får så bra som bara möjligt.
Mamma finns där och jag är säker på att hon kommer ge dig en storm kram, trots att ni inte känner varandra. Hälsa henne från mig, men vänta gärna med det... tänker på dig många ggr om dagen. En fantastisk mor är du!
åh, Ulrica, jag vet inte vad jag ska säga. Mina tankar är med dig, är med er. Tusen styrkekramar.
Kära Ulrica!
Har först i natt börjat att läsa din blogg, den första jag läser... Sörjer så med dig och familjen över de besked ni fått. Ber att den tid ni har kvar tillsammans ska bli längre än ni anar och fylld av glädje och kärlek mitt i allt det svåra. Vill tro på miracel, vem vet? Jag är tillbaka på Smeden och har därmed tänkt mycket på alla ga Smedenvänner de sista dagarna.
Ta hand om varandra!
Många varma kramar från Inger
Kram idag igen Ulrica - tänker på dig och hoppas att du kan hitta meningen med allt som händer. Jag tänker att när du försvinner så kan du hälsa till Gustav som är 12 och flög iväg igår. Du vet ju hur killar i den åldern funkar..
Hans mamma (annas anatomi) verkar vara trevlig. Tid och kärlek till DIG! /Mena
Ulrica.....
Idag tisdag 16 februari känns det inlägg den 11e februari nästan kuslig. Vad svårt det måste varit för dig att tacka oss för responsen på din blogg....Som om du visste hur helgen kunde bli..
Som ett avskedsbrev. FY Fn vad hemskt det måste ha varit för dig att formulera. VI visste ju inte exakt beskeden ni fått, men Lasse berättade igår. Ulrica Ulrica.....TACK och ha det så bekvämt som möjligt är!
Skicka en kommentar